Dag 363 De blir inga å sa Asta (bestämt)

Efter cirkus 20 ägg, 2 ruvningar och 0 kycklingar började vi (jag) bli en smula desperat och stirrig efter kycklingar. Hönsen verkade inte så brydda trots kycklingbrist och jag verkade tydligen inte så o-brydd som jag låtsades vara. Ikväll blev det dock mycket firande när hönsgurun B ringde och deklarerade att vi, förutom att slå på barnkanalen och titta på ett program om kycklingar, skulle kunna komma och hämta en liten kycklingfamilj redan ikväll. Efter diverse segerdanser, främst från min sida, satte vi oss i bilen för att hämta hem en lånehöna och någon kyckling med äggsyskon. Hos B fanns ett par ägg och några kycklingar, med oss hem fick vi ovan nämnda ägg samt en kyckling. Till kycklingvakt utsågs farliga Asta. Hon ska tydligen vara en mycket duktig och erfaren kycklingmamma som nöjt adopterade grannhönans kyckling och ägg. Men i bilen på väg hem råkade farliga Asta bli lite åksjuk och hacka ihjäl kycklingen som antagligen inte alls uppförde sig lika fint och stilla som sina äggsyskon. Nu ligger farliga Asta i vårt hönshus och tänker över sina synder, kycklingen ligger i sin grav och de förskräckta äggen ligger under Asta. Förhoppningsvis i väntan på att kläckas. Nu ska jag bara snyta ut min hjärna efter att ha tänkt lite för mycket på kycklingen (döööööd *snörvel*) och sen ska jag försäkra våra egna hönor om att farliga Asta inte alls ska äta dem till frukost i morgon utan faktiskt kläcka fram bebisar. Dessutom är buren hon bor i extra förstärkt. Med stål och färgglada snören. Främst stål.



Här ligger Asta och försvarar sina adoptivägg.






nästa blogginlägg SKA handla om nykläckta kycklingar. Basta. *tillber hönsguden*


//F (inte fullt så farlig som lånehönan Asta)