Dag 42. Sittpinnar

Tuttan och Ingeborg har chockat oss genom att klämma fram inte bara ett utan två ägg! Sammanlagt har vi alltså fått ihop till 10 ägg på tre veckor. Fantastiskt.
Syster E dök upp med sina dreglande monster. De såg det som sin rättighet att springa i racerfart mot hönsen och tvärstanna framför stängslet. Vid det laget hade de stackars gullehönsen flugit iväg åt alla möjliga håll.
Efter att dregelmonstren bundits fast vid brandstegen som straff sänkte sig lugnet åter över den lilla hönskolonin och Ingeborg, som mindes hur rooligt hon hade haft det igår, började längta ut. Hon letade och letade efter en öppning i gallret och tillslut hittade hon en svacka! Oturligt nog (för henne) ledde inte hålet ut till de spännande maskarna utan det ledde in till en ilsken Klara med tillhörande kycklingar. Som tur var skrek Ramses det högsta han kunde att hans älsklingshöna försvunnit och att hon genast måste bli räddad. Således upptäckte vi vad hon tagit sig till och kunde rädda henne innan Klara begick mord.
När dregelmonstren åkt hem och Mi stängts in lät vi hönsen komma ut och motionera sig lite. Ingeborg fullkomligt älskar att vara ute och sprättar fram den ena jättemasken efter den andra. Tuttan lägger sig hellre på en solig plats och kuttrar medan Ramses upprört springer fram och tillbaka för att se till att läget är under kontroll. Ramses blir alldeles trött på hönsen när de inte lyder honom utan gör precis som de själva har lust med. Ibland blir han så upprörd över deras olydnad att han måste hacka dem lite i huvudet. Men han brukar alltid ångra sig djupt och letar sedan upp de mest kulinariska läckerheter han kan hitta. Snigeldoppade smultron tex.

Kycklingarna växer för varje dag och de lär sig den ena konsten efter den andra. Idag smet tex Katten ut till de andra hönsen, Grobi hoppade upp på lådan för att kika ut genom luckan (något som Ingeborg fortfarande inte lyckats med), de flyger upp och ner som någon slags hickande potatisar och de sandbadar tills de blir alldeles svarta.Något som kycklingarna tycker är jättespännande är när deras idoler får gå ut ur hönsgården. Då sitter alla fyra (samt Klara) på rad, uppflugna på en läktarbräda och tittar avundsjukt på hönsen och Ramses som råkar ut för det ena spännande äventyret efter det andra.
Idag tillverkade jag ännu en sittpinne som placerades ovanför Ramses hörn. Ramses fångades in (han blev så skrajsen att han nästan sladdade ikull när jag skulle plocka upp honom) och placerades på pinnen. Han skrek att han måste sova med sina damer och hoppade med en ilsken duns ner igen. Istället tog jag fast Tuttan (som inte betedde sig ett dugg sjåpigt utan snällt lät sig bli upplyft) och placerade henne på pinnen. Hon vinglade tappert en stund innan hon hoppade ner. När hon trodde att jag inte såg klättrade hon upp igen. Håhåjaja.

Sittpinne 1



Sittpinne 2


Kaxi (flygövar), Etty, Katten och Grobi sitter placerade på bästa utkiksplatsen.

De hemliga djungelhönsen


När de var ute hade Tuttan och Ingeborg så spännande ljud för sig! Jag har inte en aning om vad det betydde, men jag har frågat hönsproffsen på hönsforumet så jag får nog veta snart...