Dag 46. Mama B bloggar om Regnhöns

Åkte iväg hemifrån med svarta moln på himlen.
Öppnade luckan ifall hönsen ville in förrän jag kom hem.
Medan jag var i stan började regnet ösa ner och allting bara krånglade och det tog jättelång tid.
Stackars hönsen tänkte jag, när jag med gasen i botten körde hem, såg för min inre syn hur dom stod med paraplyblad över huvudet och skulle skälla ut mig när jag äntligen kom.
Det var inte så farligt, Ingeborg kom emot mig och undrade var jag varit. Alla var torra. Dom stod under tak.
Ingeborg lyftes in precis som vanligt och Ramses och Tuttan gick snyggt in. Dagen till ära flög Tuttan upp på en sittpinne, Ramses tittade avundsjukt och lite ogillande när han lade sig till rätta i höet med Ingeborg under stjärten.
I kycklingarnas hörn av hönsgården låg Klara med fyra små huvuden uppstickande här och där ur fjädrarna, dom ville titta på regnet men inte ha kallt. Torrt hade dom under sitt tak.
På väg in passade dom på att kolla upp allt gott som dom stora hönsen hade på sin sida. Det tog en evinnerlig tid. Till slut tröttnade Klara och klättrade upp för stegen, ställde sig högst upp vid luckan och ropade. Ingen av kycklingarna begrep att dom skulle gå till början av stegen utan alla flög med varierande framgång rakt upp och kom så småningom in och gick direkt och lade sig i sitt bo.
Väluppfostrande djur, dom där, regnhönsen.

- Mama B