Fin nu, sa Flora

4 dagar och ingen Ingeborg senare kände Flora för att lätta upp stämningen lite. Så när vi kom hem idag hade hon nöjt stått ute i regnet ett par timmar. Och hahaHAAAAAAAAAA!! säger jag om den saken. Ramses hade gått in för att slippa se eländet.

//F

En hit eller dit, sa Klara

Nu e det inte roligt faktiskt!
Inte roligt alls!!

Var är Ingeborg?
Min lilla koltrasthöna, min lilla kompis.
Precis borta, inte en fjäder kvar.

Så här hade jag inte tänkt mig att det skulle få gå till.
Mina hönor skulle bli gamla och få en skön pensionärstillvaro här med mig.
Särskilt Ingeborg.
Hon och jag skulle sitta i soffan och läsa och sticka
Hon skulle inte försvinna utan ett enda spår.
Nu vill jag att alla som nånsin har haft en höna som försvunnit och kommit tillbaka berättar för oss om det så att vi har lite hopp om återseende.

För att göra det hela ännu hemskare så försvann en kyckling spårlöst idag, en av dom lockiga tupparna.
Det känns inte riktigt lika hemskt, men ganska.
Det var en av Klaras tuppkycklingar men hon tar det hela med ro. Hon hade ändå tänkt be dom flytta endera dagen. Så ser hon ut i alla fall.

Vad finns det som tar höns, där det inte blir några spår av brottet, inte en fjäder inte fler höns skadade, ingenting som gör att man förstår vad som hänt?

Nu är det slut på frigången i alla fall.
Åtminstone när ingen är ute och sällskapar med dom.
//M


Ingeborg kom heeeem

Ni kurrar jag gömmer, sa Ingeborg

Efterlyst höna



Hönsen har gått ute hela sommaren, hur duktiga som helst. Ingen går bort sig och ingen försöker sova utanför hönsgården på natten. Men igår uppstod ett smärre missöde, givetvis var det favorithönan Ingeborg som orsakade problemen.

Jag (F) har under helgen hönsvaktat hela högen då överste M roat sig på stugan. Det är alltså som upplagt för att jag ska förstöra något värdefullt. Det kan vara allt ifrån datorer till favorithönor. Som ni kanske kan gissa var det denna gång favorithönor jag sabbade.

Hönsen var alltså ute på gården med Ramses igår, precis som vanligt. Flora letade efter sin mamma precis som vanligt, de andra letade mask och småtupparna sloddes – precis som vanligt.

Smitaren

Men seeen, började det ösregna. Ramses som är mycket rädd om sina fuktkänsliga lockar tog med sig ett par hönor in i huset och lämnade resten utomhus. Han må vara snäll men han är inte så väldigt ansvarsfull alla gånger har vi märkt.

Jag och lillebror H fick i alla fall rycka in för att samla ihop återstående kycklingar och hönor underifrån hönshus och stubbar. Efter ett par kvartars letande och lockande med godis var alla infångade, fönade och placerade i sitt fort. Alla utom *trumvirvel* allas vår gullehöna Ingeborg. Hon var spårlöst borta.

Så igår letades det hela dagen och hela kvällen, när mårdhundarna ylade och ficklampsbatterierna dog gav vi upp letandet och sov istället. Vi tänkte att hon nog skulle dyka upp bara det slutade regna, hon är inte jätteförtjust i väta hon heller. Däremot är hon förtjust i att gömma sig och hon är förtjust i uppmärksamheten som följer när man lekt död ett tag. Alltså bidade vi vår tid.

Men morgonen kom och med den solskenet – fortfarande ingen Ingeborg! Jag har hyrt in stora kavalleriet men hon har fortfarande inte setts till. Ramses går runt tyst som en mus och tänker då inte undslippa sig minsta galande för att locka henne till sig. Han tänker bara vara tyst tyst tyst. Och som ni ser gör även jag något konstruktivt: bloggar.

Vaa? Leta vardå? Efter vem? Närdå? öh?


//F, utsjasad letare

Vaddå fototävling? Värp ett ägg istället så ska jag bry mig, sa Tora

En av de chockade småtupparna


Idag lade Tora sitt första ägg. Eller tja, jag ser inte skillnad på Toras och Veras ägg men eftersom jag efter idogt spionerande råkar veta att den enda Ramses... eh... hoppat på och halkat av... av de två svarthönsen är Tora. Och han brukar, liksom Everest, ha koll på sånt där. Som han själv väljer att se det är han som en superhjälte med röntgensyn, han påstår sig se när ägget är på väg. Och eftersom han inte (heller) vill ha några oäktingar ser han till att paxa ägget innan någon annan gör det. Vem nu det skulle vara kan man ju undra, mina undulater är bakom lås och bom. Själv funderar jag lite på om han kanske känner det på lukten, men när jag lade fram den teorin stirrade 9 par kycklingögon (i storlek med golfbollar) på mig och undrade "lukten varifrån vardåå??". Och precis dääär kom jag på att jag faktiskt hade en hel majsburk att ge hönsen, slut på den diskussionen.

Och något annat som hände idag var att en bild jag tagit kvalificerade sig till final i en fototävling med temat porträtt. Så nu tänkte jag givetvis in och tigga lite röster här. Om ni gillar min bild, eller mig, eller någon av hönsen eller kycklingarna eller Ramses eller äggen tex, då kan ni väl vara söta och rösta?? *ler insmickrande så käkarna krampar*

För att rösta gör ni alltså såhär:
Gå in HÄR
och skriv en kommentar till blogginlägget, för att rösta på mig skriver ni "2".
Här alltså. Här här här.

Och bilden jag skulle vilja att ni röstar på (genom att skriva 2 i inlägget som sagt) är denna:


//F