Dag 10

Dag 10, och således, oficiellt dag 5
Vi gick ut hårt redan från början, med en duracelkanins hastighet susade jag och assistent M runt i den stora stora staden för att hämta bilder jag beställt utskrifter på, köpa färg, matskålar, ett hönshäfte, penslar och framförallt chåklaaa. Sedan susade vi hem så vi bara flög över farthindren och sladdade vildsint in på gårdsplanen för att genast (jaja, efter en halvtimmes klädbyten och shortstillverkning) slita åt oss en varsin pensel för att hurtigt börja måla (i den fiint blåa färgen som jag ville ha och inte i den tråkigt bajsgröna färgen som vissa andra ville ha). Mitt när vi målade som bäst kom bror bloggare med familj på blixtvisit, han ville främst pika mig för att jag inte har 10 extra ombyten kläder när jag jobbar men passade även på att slåss med lillebror H, skrämma sparvar och inspektera arbetet.
Efter att jag med dödsförakt vinglat på diverse stegar och krupit runt i dammet (assistent M hade vatten i knäna och kunde bara måla rakt, reumatikern fick istället göra nästan allt faarligt målararbete) visade det sig att färgen inte skulle räcka till hela huset, så på måndag ska jag och köpa mera färg.När min favorit virkesochbyggnadsexpert kommit hem började vi genast näta tak och husgrund, sortera grejerna jag slängt ut från boden samt bära sten för att fästa nätet vid marken. Jag är tydligen "en durak på ti jobba", värre än syster E påstods det. Fåglar kanske har den effekten på mig...