Dag 391. Aj! sa Ramses argt

Tuttan och Ingeborg har sympationt

Ramses har haft sådan otur på sista tiden. Först värpte Greta ett skinnägg som han inte fick äta upp fast han gärna ville. Sen slutade hans favorithönor komma ut ur sina reden för att de var så upptagna med att ligga alldeles platta och tänka på kycklingar, han som längtade alldeles förskräckligt efter att få dansa sina finaste danser för dem. Sen fick Klara kycklingar och då kunde han inte ens tända cigarren eftersom det regnat i en vecka och all hans tobak var genomblöt, regnet har också gjort hans lockar alldeles raka. För att ytterligare muntra upp situationen kom det en fånig katthöna med namn som ett smörpaket och frågade om han var hennes mamma, MAMMA!? Ramses hade aldrig hört något så fräckt i hela sitt liv. Det var så fräckt att han blev tvungen att ge det lilla barnet ett kok stryk.

.

Lite gladare gick han sedan till sängs, eller till pinns kanske det heter, på den allra översta pinnen för där sitter de finaste Tupparna, det har han hört. Oturligt nog för stackars Ramses sover Tora och Vera ovanligt oroligt om nätterna. Så oroligt att de visst råkade knuffa ner honom mitt när han sov sin allra djupaste skönhetssömn. Så idag har Ramses haft väldigt väldigt ont i vänstra ben. Han har mest stått stilla – uppstöttad av syster Ingeborg och syster Tuttan – och tänkt mörka tankar för sig själv samtidigt som regnet strilade ner för rutorna. Inte har han kunnat bjuda sina favoritflickor på god mat heller, det som annars är ett av hans favoritnöjen, varje gång han böjt sig ner för att plocka upp det mumsiga har han hamnat helt i obalans och nästan trillat och mosat Ingeborg. Således har han mest surat idag. Jag har försökt muntra upp honom genom att dra lite historier om tappra halta hjältar genom tiderna, och när han tänkt på det en stund blev han alldeles stolt och krullig, jag såg nog på hans oroväckande uppböjda mungipor att hans fantasi gick på högvarv, antagligen kommer han simulera hälta det närmaste halvåret för att känna sig extra ridderlig.

Nej jag tror inte det är marek, Vera och Tora har tittat mycket ingående på foten och studerat hurvida den är förlamad eller ej, det var den alltså inte. Kajsa har även hon dragit sitt strå till undersökningsstacken och lite hjälpsamt puttat omkull honom ett par gånger för att se om han kan gå på foten när det verkligen gäller. Det kunde han konstaterade hon nöjt. Jag ska ta det här med etik och moral med henne i morgon. Kanske det kan vara karma, för vem vet vad man råkar ut för när man ger sig på till synes försvarslösa silkeskycklingar? Det enda som hade kunnat vara värre skulle väl vara om hans locktång slutade fungera.

Röka cigarr fick man inte heller

//F, snart tuppdoktor