.JPG)
Dagen har väl inte bjudit på så värst mycket häpnadsväckande händelser. Däremot en del roligheter: Såsom en (för mig) underhållande fotosession, en för hönsen underhållande promenad (Ramses kan åtminstone belasta benet litegrann nu och har därför visat dem solstolen med tillhörande solare (jag) och solarens bullpåse), en svindlande bulljakt följde kort därefter. (Ingeborg gjorde ett födorus med bullbiten fladdrande ur näbben och Vera gjorde ett Ingeborgrus efter henne).
Kajsa är däremot en van poser, det blir man förr eller senare på det här stället. Övning ger färdighet (eller snarare: det som inte dödar härdar)
En del brutala grejer har vi också hunnit med. T.ex. så skrek Ramses KRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ(ka) jättehögt åt en ruggig fågel som spejade på hönsen(s matskål) från sin grantopp. Och så har jag dödat en geting till Ingeborgs stora förtret, hon var mycket upptagen med att försöka bli stucken av ovannämnda insekt just när jag avbröt hennes lilla tidsfördriv genom att avrätta den ena parten (inte Ingeborg bör tilläggas). På tal om mord så försöker jag lära kycklingarna att gå lösa i hönsgården utan tillhörande kycklinghage. Det går ganska bra tycker jag. De andra hönsen håller inte med för de tycker att det går jä-tte-då-ligt. Klara vill se dem döda varje gång de råkar snegla på hennes krulliga barn. Vilket man är tvungen att göra förr eller senare då de är överallt och ingenstans hela tiden samtidigt. Så för majoritetens bästa är Klara inspärrad, så även hennes kidnappade adoptiv-avkommor.
Tja det är väl ungefär vad vi pysslat med idag, förresten får det nog vara slut med dags-räknandet nu. Vid 400 är det lätt hänt att man tappar bort sig. Speciellt kycklingarna har svårt med (läs: skiter högaktningsfullt i) siffror.
Tja det är väl ungefär vad vi pysslat med idag, förresten får det nog vara slut med dags-räknandet nu. Vid 400 är det lätt hänt att man tappar bort sig. Speciellt kycklingarna har svårt med (läs: skiter högaktningsfullt i) siffror.
Å-hå. Är det så du ser ut. Söt. :o)
SvaraRaderaOch angående räkningen är jag imponerad över att Etty inte härjat mer om att ni kan räkna till fyrahundra, men inte till tjugoett. *skrattar*
Nejnej det där är inte jag, jag är hon bakom kameran, som inte syns. (men jo den där lilla personen är söt). HYSCH det där med äggräknande håller vi tyst om, i morgon kan det faktiskt kläckas!
SvaraRaderaSnyggt Hoppas kläckningen går bra och ägg räknare
SvaraRaderaDet ny äggräknar som stegräknare.
Hahahaha! Kan jag också få en bulle om jag springer runt runt hihi!
SvaraRaderaKram
Ann-Charlotte
PS super härliga bilder.
Jag höll på att garva ihjäl mig åt mayday bilden ;D
Hej
SvaraRaderaJag är ju en ny bekanstskap så jag måste fråga?! Har alla dina hönor namn? Och hur många är det?
Christine:
SvaraRaderaMed tanke på hur bra jag räknat ägg de senaste dagarna lär jag gå helt vilse.
Ann-Charlotte:
Javisst, bara du springer tillräckligt fort. Skoj att du gillar bilderna!
Bondjäntan:
Hejhej
Vi har tio hönor och en tupp, alla har namn jo. Här i vänsterkanten av bloggen följer en nogrannare presentation av dem men jag drar dem så gärna ändå:
Ramses, Klara, Greta, Kajsa, Etty, Ingeborg, Tuttan, Tyra, Flora, Vera, Tora. Och så har vi fyra kycklingar: Messy, Sally, Lycke och Ylva.
Aha...nu har jag spanat in dem ordentligt (på höger sida). Mycket vackra, särskilt Etty! Urtjusig höna det där.
SvaraRaderaTack för tipset med chokladen :-)
Härliga bilder...
SvaraRaderaWannebobeonjantan - Såklart alla hönsen måste ha varsitt namn. Annars vet de ju inte vem av dem man ropar på.
SvaraRaderaAnnars hade ju alla behövt strunta i att man ropar på dem, jämt. När de har var sitt namn räcker det ju med att bara den jag ropar på ignorerar mig fullständigt.
Mycket energibesparande. För dem då.
hahaa...låter som en härlig dag =) Och vilka fina bilder!
SvaraRaderaHaha, du skriver helt underbart!
SvaraRadera